Rockström och drömmen om den fossilfria välfärden: kan Sverige bevisa att klimat och tillväxt hör ihop?

Bara veckor före det svenska riksdagsvalet har en av landets mest kända klimatforskare klivit fram med ett budskap som skär rakt genom valrörelsens brus. Johan Rockström, medgrundare av Stockholm Resilience Centre, menar att Sverige har en historisk chans att bli en av världens första fossilfria välfärdsekonomier och därmed visa att klimatarbete och välstånd kan gå hand i hand.

Ett budskap från festivalscenen

Rockström framförde sitt resonemang i ett oväntat sammanhang, nämligen under musikfestivalen Way Out West i Göteborg, som en del av initiativet Greentopia. Att en av världens mest citerade klimatforskare talar från en festivalscen säger något om hur brett klimatfrågan numera engagerar, långt bortom forskningsrapporter och politiska utfrågningar.

Kärnan i hans budskap är att bristen på lösningar inte längre är problemet. Enligt Rockström handlar utmaningen i dag om huruvida vi är politiskt kapabla att genomföra de lösningar som redan finns. Med andra ord: frågan handlar inte längre om teknik, utan om politisk vilja.

Naturen som ekonomins grund

Rockström vänder sig mot bilden av naturen som något skilt från ekonomin. Naturen är inte separat från ekonomin, framhåller han, utan själva grunden för varje ekonomi. Det är ett perspektiv som utmanar den traditionella synen där miljöhänsyn och tillväxt ställs mot varandra som motpoler.

Forskaren påminner också om hur djupt mänsklig påverkan nu präglar klimatsystemet. Enligt honom finns det inte längre en enda väderhändelse som utspelar sig i samma klimatsystem som tidigare. Planeten tar visserligen fortfarande upp ungefär hälften av koldioxidutsläppen genom naturliga system, men närmar sig gränsen för sin förmåga.

Hans slutsats är global till sin natur. Vi är 195 länder som delar en atmosfär, konstaterar Rockström, och varje land måste nå nettonoll. Framgången hänger enligt honom på att göra hållbara val enkla, prisvärda och attraktiva för alla, snarare än att lägga bördan på den enskilde.

Regeringens politik under lupp

Samtidigt som forskaren målar upp möjligheterna riktas hård kritik mot den sittande regeringens klimatpolitik. Sedan statsminister Ulf Kristerssons högerregering, med stöd av Sverigedemokraterna, tillträdde 2022 har bensinskatten sänkts och kraven på drivmedelsbolagen att blanda in låg­koldioxid­alternativ i bränslet minskats.

Bedömare både i Sverige och utomlands har upprepade gånger varnat för att regeringens politik äventyrar landets utsläppsmål. De mål som står på spel är tydliga: att minska koldioxidutsläppen från transporter med 70 procent jämfört med 2010 års nivåer till år 2030, samt att nå nettonollutsläpp senast 2045.

Klimatet högt på väljarnas dagordning

Att frågan väger tungt inför valet bekräftas av opinionsmätningarna. Enligt en Verian-undersökning som public service-bolaget SVT publicerade uppgav 37 procent av de tillfrågade att klimatet var deras viktigaste fråga i valet, vilket placerar den högt även om sjukvård, utbildning, brottslighet och äldreomsorg rankades ännu högre.

Engagemanget syntes också på gatorna. Runt 10 000 personer marscherade i Stockholm den 23 augusti 2026 för att protestera mot den mänskligt skapade klimatförändringen. Demonstrationen arrangerades av Naturskyddsföreningen tillsammans med grupperna Rebellmammorna, Rebellpapporna och Researchers Desk.

Ett vägval för välfärdslandet

I bakgrunden ligger en allt mer påtaglig verklighet av extrem värme, långvarig torka och förödande skogsbränder som enligt forskningen utvecklas snabbare och med större intensitet än många forskare tidigare förutsett. Rockström understryker att de extrema förhållanden som gör bränderna större och mer förödande tydligt drivs av mänskligt orsakad klimatförändring.

Frågan som svenska väljare nu ställs inför är därför inte enbart en miljöfråga, utan handlar om vilken sorts samhälle landet vill vara. Rockström beskriver det stundande valet som ett avgörande politiskt ögonblick, ett vägval där Sverige antingen kan ta täten mot en fossilfri välfärd eller riskera att tappa mark i en av vår tids mest ödesdigra frågor.