Vildare skogar i norr: pionjärprojekt vill återställa naturen i Västerbottens skogar

I norra Sverige pågår ett banbrytande arbete för att låta skogen bli vildare igen. Bland täta granskogar och myrar i Västerbotten prövas nya metoder för att återställa naturliga processer som länge har hämmats. Tanken är att skapa mer levande och motståndskraftiga skogar, till nytta för både djur, växter och klimat. För många är det ett hoppfullt exempel på hur naturvård kan se ut i praktiken.

Bakom projektet står organisationen Rewilding Sweden, som leder arbetet tillsammans med flera partner. I samarbetet ingår även Rewilding Europe, organisationen bakom biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka samt flera samebyar. Arbetet är alltså ett brett samarbete mellan naturvårdare, lokala aktörer och den samiska befolkningen. Tillsammans vill de visa en ny väg för hur skogen kan brukas och vårdas.

En viktig förutsättning för satsningen är finansieringen. Projektet får 260 000 euro i stöd från Postkodstiftelsen i Sverige, vilket gör det möjligt att genomföra konkreta åtgärder i fält. Arbetet är förlagt till Vindelälven-Juhttátahkka biosfärområde i Västerbotten, nordväst om Umeå. Det är ett landskap präglat av barrskog, myrmarker och älvar, med en rik men hotad natur.

Vad är förvildning

Men vad innebär egentligen att förvilda en skog i praktiken? I det här projektet handlar det bland annat om att öppna upp alltför täta skogar och skapa gläntor. Genom att glesa ut träden efterliknar man de naturliga störningar som en orörd skog skulle ha genomgått. På så sätt gynnas den naturliga föryngringen, samtidigt som skogen får en mer varierad struktur.

En annan central del av arbetet är att skapa grov död ved. Död ved kan låta som något negativt, men i själva verket är den avgörande för livet i skogen. Murkna stammar och stockar blir hem och föda för en mängd insekter, fåglar och svampar. Ju mer död ved en skog innehåller, desto rikare blir ofta dess biologiska mångfald.

Ljuset spelar också en viktig roll i förvildningen. När de täta, planterade skogarna öppnas upp når mer solljus ända ner till marken. Detta gynnar i sin tur tillväxten av lavar, som är beroende av ljus för att frodas. En ljusare skogsbotten skapar därmed förutsättningar för ett helt ekosystem att återhämta sig.

Med 260 000 euro från Postkodstiftelsen skapar projektet gläntor och död ved i skogarna i Västerbotten för att stärka den biologiska mångfalden.

Ett historiskt steg

Satsningen är inte bara viktig för naturen, utan även historisk i sitt slag. Karin Åström, programutvecklare på Rewilding Sweden, betonar hur ovanligt initiativet är. Enligt henne är det första gången som ideella organisationer genomför denna typ av restaureringsarbete i Sverige. Det gör projektet till ett pionjärexempel som kan inspirera liknande insatser på andra håll.

Arbetet representerar ett tydligt skifte i synen på skogen. I stället för att enbart se skogen som en resurs att avverka, ligger fokus på att återställa dess naturliga processer. Det handlar om att ge naturen utrymme att sköta sig själv i större utsträckning. En sådan omställning kan på sikt få stor betydelse för både klimat och mångfald.

Hot mot skogen

Behovet av förvildning hänger nära samman med de hot som skogarna står inför. Ett av de största problemen är det intensiva kommersiella skogsbruket, med kalhyggen och tätt planterade trädplantager. I dessa monotona planteringar blockeras ofta ljuset från att nå skogsbotten, vilket utarmar livet där. Följden blir förlorade livsmiljöer och en mer fragmenterad natur för många arter.

Dagens skogsbruk får därmed konsekvenser för både biologisk mångfald och klimat. När gamla, artrika skogar ersätts av likåldriga planteringar försvinner många av de funktioner som en naturlig skog fyller. Förvildningsprojektet i Västerbotten är ett försök att bryta denna trend, åtminstone på utvalda platser. Målet är att visa att ett annat sätt att förvalta skogen är möjligt.

Renar och samisk kultur

En särskilt viktig dimension av projektet är kopplingen till renskötseln och den samiska kulturen. En friskare och mer öppen skog gynnar nämligen tillväxten av lav, som är helt avgörande för renarnas vinterbete. Genom att återställa skogen stöttar projektet därför renarnas möjlighet att hitta föda och att vandra mellan sina betesområden. Att flera samebyar deltar i arbetet understryker hur natur och kultur här vävs samman.

Sammantaget visar satsningen i norra Sverige hur naturvård, klimat och kultur kan förenas i ett och samma projekt. Genom att låta skogen bli vildare stärks den biologiska mångfalden, samtidigt som förutsättningarna för renskötsel förbättras. Det är ett långsiktigt arbete vars fulla effekter kommer att visa sig först om många år. Men redan nu står Vindelälven-Juhttátahkka som ett hoppfullt exempel på framtidens naturvård.